2009-09-24

Hur långt sträcker sig religionsfriheten?

Niqaben, en variant på slöjan där allt förutom ögonen är täckta har skapat en ny het debatt.

Bland reaktionerna verkar finnas två läger. Dels de som menar att det är oförenligt med den pedagogiska rollen som förskolelärare att bära Niqab, dels de som menar att det är en form av feministisk emancipation att bära slöja i yrkeslivet. Till den senare kategorin hör ett par SSU-medlemmar som skriver på Newsmill,
"Ska vi tvinga människor att ta i hand för att det anses vara en del av den svenska kulturen? Ska vi tvinga kvinnor att avstå från att bära religiösa symboler för de anses vara förtryckande?"
Svaret är att ingen är tvingad att skaka hand, eller för den delen ta jobb där vissa plagg inte är förenliga med yrkesrollen. Ett liberalt samhälle skapar möjligheten att klä sig hur man vill privat och välja att avstå från seder.

Ett liberalt samhälle ålägger dessutom inte resten av samhället att acceptera dessa kläder eller bestämma reaktionerna om man avstår från ex handskakning. Möjligheten finns att fritt utöva sin religion eller kulturella tillhörighet samt att avstå från att anpassa sig till rådande klädkod och sed på arbetsplatsen. Konsekvensen tar man själv, ingen annan.

Invändningen mot användandet av Niqab på arbetsplatser bör inte i huvudsak grundas på linjen att det är ett plagg förenat med en patriarkal struktur och därför förbjudas. Även om slöjan tveklöst i grunden är en del av en religiös kontroll av kvinnor är inte alla kvinnor som bör slöjan per definition förtryckta.

Problemformuleringen bör grundas i att arbetsgivare anställer en hel person, med alla denna människas attribut och beteenden som den personen väljer att bära med sig i yrkesrollen. Om dessa attribut och beteenden sen inte är förenliga med rollen enligt arbetsgivare, then tough shit.

Religionsfriheten sträcker sig inte så långt som att inskränka andra människors rätt (i det här fallet en arbetsgivare) att välja vad som är gott yrkesutövande, korrekt klädkod och beteende på en arbetsplats. Med andra ord - rätten att utöva sin religion innebär inte skyldigheten för andra att acceptera densamma.

Problemet aktualiserar problemen som finns med religionsfriheten och som uppmärksammades för ett tag sedan i ett bra debattinlägg på expressen:

"Religionsfriheten som juridiskt begrepp var befogad i en tid då det var förbjudet att byta religion eller förneka guds existens. Men begreppet religionsfrihet är /.../ både mer problematiskt och ologiskt än vad lagstiftaren hittills velat kännas vid. Vad skyddar religionsfriheten, som inte redan skyddas av övriga friheter i vår grundlag? Bör religiöst troende ha större friheter än icketroende? Lagen om religionsfrihet är i dag otydlig, motsägelsefull och kontraproduktiv. Behövs den egentligen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se